jag gråter. hjärtat svider. det gör ont. du finns inte där längre.
jag skulle behöva ringa dig, ringa till dig, som jag alltid gör när du inte har varit med på sakerna dagen innan.. men det går inte, du finns inte kvar där längre. och nej, hon är inte död.
du & jag, vi är inte bästa vänner längre, bästabästa vänner, inte ens vänner, inte ens kompisar.. du finns inte där längre.. det gör ont, så förbaskat ont..
hur ska jag klara av att kunna gå förbi dig på skolan utan att stanna & prata & tjorva?
det gör så ont, men det måste funka. det måste..
jag gråter ännu mer.. det var inte såhär det var tänkt att bli, jag saknar dig. 
du sa att du aldrig skulla lämna mig & jag sa detsamma.. varför blev det såhär då!?
fanfanfanfanfan, vill bara springa ut i skogen & skrika ditt namn & att jag saknar dig & älskar dig, och du är min bästavän! det gör så ont, ontontontont! jag älskar dig..


Svar från Josefin Nilsson.